Drömmen om himlen är så verklig för många och även för mig.
En del tänker att det vore outhärdligt att leva för alltid. Men det är pga att vårt liv räknas i år och dagar. Finns inte tiden så är man bara i nuet.
För mig så ter sig himlen som fri från ondska, sjukdom , ja alla de negativa känslor som vi bär här. Avund, svartsjuka, hat, girighet osv. Där friden är total och man är fylld av Guds kärlek. Man kan inte hata i himlen.
Sedan jag var ett litet barn har jag kämpat mot mörker även i mig själv, det är ett gift som smyger sig på. Det står i Bibeln- Det goda jag vill, det gör jag inte, med det onda som jag inte vill det gör jag- det sammanfattar nog oss människor väl.
Att bli fri från det är den stora friheten, lust till saker som skadar oss, droger, sprit, mat mm. Aldrig har människor kämpat så med övervikt som nu. Tänk att vi inte ens kan tygla vårt
ätande. Vikten smög sig på efter stora sorger och tog hälsan för mig..
Det är svårt att vara en kropp av kött och blod som kan göda sig på alla sätt. Därför är nog ett andligt liv en källa till lycka och fri.
Jag tänker mig himlen som fridens boning, där får jag sitta på förstugans trappa med mina älskade djur omkring mig. Älskade människor tittar förbi ibland.
Blommorna dofta underbart, det är vår i Guds rike.
Mvh/WL